- mannen som gick ut för att köpa en julgran, men kom hem med en granskog.
Idag begav jag mig ut för att köpa en julgran. Försäljaren, en valrossprydd pick up-förare i orange skoteroverall, nickade mot en sorglig samling magra och våldsamt spretiga granar, och sa på sörmländsk inavliska, att jag minsann var sent ute.
"Bättre sent ute, än sent utvecklad", tänkte jag trumpet. Tjugo minusgrader har den effekten på mig. Jag blir fördomsfull och orättvis. Hursom, jag valde en gran, inte för att jag tyckte den var fin, utan för att jag snabbt som ögat ville låta bilens kupévärmare tina mina frysta kotletter till kinder.
Granen kondomerades med vit nätstrumpa, Herr Valross önskade God Jul med ett tjockt l som fortfarande kluckade i öronen när jag åkte därifrån.
Väl hemma, sprättades nätstrumpan upp och granen, som tinat i bilen, fällde ut sitt grenverk i all sin prakt, fulla längd och överväldigande bredd - en tsunami av stickande barr och kådklibbiga grenar. Jag befann mig kanske i den djupaste och mörkaste granskog som någonsin vistats i en trerumsbarre. Men eftersom jag skogsmullat som barn - och gjorde det väldigt bra - så visste jag råd och hittade till slut ut.
Med ovärderligt bistånd av mina barn, så kunde vi till slut tygla vidundret med granglitter, boja det i julgranskulor och som kronan på verket, kröna vidundret med den obligatoriska julgransstjärnan. Och nu står granen där - som en missbildad Katla med knäckt cirkusplym i silver på huvudet.
Hursomhelst, och det här riktar sig till Dig, Tomten, som du säkert förstår, så måste jag revidera min önskelista. Vi stryker det där första med fred på jorden. Jag önskar mig istället en skogsmaskin. Det eller en djungelexpedition mangrannt utrustad med machetes. Och det här skulle jag helst vilja ha innan jul om det går för sig. Helst nyss, för jag måste gå på toaletten. Men som det ser ut nu så går inte det - för i hallen står en jävla granskog.
Tack på förhand.
Hörs & störs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar