Det känns stort och mäktigt.
Jag är morfar.
Morfar.
Men nog om mig.
Det lilla knytet har kommit hem. Han mår efter omständigheterna bra.
Matte Felicia mår för övrigt också bra.
De verkar lyckliga i en sorts symbiotisk eufori.
Han heter Sommar.
Fint tycker jag.
Sommar.
Välkommen hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar